Och så här kan det gå till...

För att ge andra en bild av vad jag gör under praktiken... Okej, här är ett scenario som jag ställts inför under de gångna praktikveckorna;
 
En familj - två föräldrar och deras barn - kommer in till ett bokat möte med mig. Allt jag vet i förväg är att denna familj nyligen sökt asyl och att de vill ansöka om "Section 95 Support" (ekonomiskt stöd och/eller boende för asylsökande, vilket UK Border Agency bistår med), något som jag som caseworker på Refugee Action kan hjälpa dem med. Att ansöka om det alltså. Jag sätter mig ned tillsammans med den ena föräldern som vill ansöka med sin partner och sina barn som "dependents". Jag börjar med att öppna en ny akt för klienten eftersom denne är ny hos oss - det är viktigt att akten innehåller användbar information - d.v.s. allt från ett telefonnummer som vi kan nå klienten på till huruvida hen har hälsoproblem som påverkar t.ex. vilken boendeform som är mest lämplig - och att Refugee Actions sekretesspolicy förklarats. Det är också viktigt att jag förklarar vad Refugee Actions roll är och att vi inte är en del av regeringen eller UK Border Agency.
 
Jag har i förväg skrivit ut ett formulär från UKBA´s hemsida, vilket jag använder tillsammans med klienten för att ange den information som UKBA behöver för att kunna avgöra om de ska ge klienten "support" eller inte. I detta fall upplever jag inga svårigheter i samtalet mellan mig och klienten eftersom båda parter är fokuserade, klienten har med sig alla dokument från UKBA och språkbarriären är knappt märkbar. Vi fyller i formuläret och jag kopierar klientens "IS 96" (ett dokument som utfärdas av UKBA när någon söker asyl), klientens och familjemedlemmarnas ARC´s (= Asylum Registration Cards, motsvarande de LMA-kort som ges den asylsökande i Sverige).
 
Denna familjs omständigheter är speciella - familjen har befunnit sig i landet en längre tid, deras vistelse har varit laglig men de har sökt asyl först under den senaste tiden. Under den tid de befunnit sig i UK har de vuxna arbetat och således haft en inkomst - något som kan försvaga familjens chans att få support. Detta förklarar jag för klienten, det är viktigt att denne är medveten och kan göra egna val utifrån korrekt information. Jag säger också att det är nödvändigt att skicka in aktuella kontoutdrag tillsammans med den support-ansökan vi fyllt i, detta för att att bevisa för UKBA att familjen, utan stöd från dem, är utblottad (eftersom de som asylsökande inte tillåts arbeta). Dessutom berättar jag för klienten att eftersom hen sökt asyl mer än 72 timmar efter sin ankomst till UK, är det möjligt att UKBA kommer att kalla denne till en intervju med hänvisning till Section 55 - en intervju som fastställer varför klienten sökt asyl först nu. På grund av att klienten och dennes familj befunnit sig i landet i några år utan att söka asyl kommer UKBA nämligen att tänka att det inte föreligger någon risk för klienten att åka tillbaka till hemlandet. Bla, bla, bla. Om det inte vore så att klienten råkar komma från ex. Syrien som nu är "high on the list", förstås.
 
När ansökan är fullständig och denna skrivits under av båda parter (d.v.s. klienten och mig) och klienten lämnat kontoutdraget, faxar jag dessa papper till UKBA som då är de som "har bollen" och ska ta ett beslut. Jag följer upp detta när en vecka gått, och det för att vi, eller snarare klienten, ska kunna veta att ansökan behandlas. I och med att familjen fortfarande inte fått ett beslut gällande sin asylansökan, vilket är kriteriet för att få s.k. Section 95 Support, och tack vare att det finns barn med i bilden, är man skyldig att bistå familjen med support. De blir därmed beviljade det stöd de ansökt om och har rätt till. Tills dess att klienten eventuellt behöver råd och hjälp från Refugee Action igen, hör vi inte av denne, och vi hör inte av oss om det inte finns en anledning till det.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0