Vandringslust

Om någon, låt säga för tio år sedan, hade berättat för mig hur mitt liv skulle komma att se ut, hade jag inte trott på den personen. Inte för en sekund. Det ser så annorlunda ut, så väldigt annorlunda jämfört med den föreställning jag hade då. På gott och på ont. Nu är jag inte den där naiva personen längre, jag har sett och jag har känt mer än jag trodde var möjligt. Jag har burit på mina axlar, i mina tankar och i mitt hjärta saker som tillsammans tagit mig hit. Till den plats där jag och mitt liv befinner oss idag. Jag kan inte låta bli att tänka på hur kraftfullt livet är. Livet kommer med krafter som ingen storm kan mäta sig med. Men i slutändan tror jag att vi, var och en, bestämmer färdriktningen. Vi kan styra mot stormen, rida ut den och komma ut förändrade men välbehållna. Vissa har vid det laget valt att lägga sig, andra fortsätter på vägen. Jag tillhör de senare. Vi kan inte påverka eller förändra allt och alla men vi kan handla utifrån de möjligheter vi har. Och vi kan alltid göra det bästa av dem.